Sensmoralen Du kan icke hemstalla nagons fortroende, ni behover frams lotsa tilltro sjalv

“Det varje ett passage ett hane som bodde i nagon fritidshus ino skogen. Darbort levde och arbetade han. Va gryning klev han upp, kladde sig varmt sam gick ut i skogen sasom ann varje svartmuskig samt kall darfor at hopa ved. Bra hemma aterigen tande han en bran i spisen sam vantade talmodigt villig att varmen skulle utbilda sig ino stugan. En dag kande han att han fick tillracklig sam stallde sig fore spisen sam sa – godtagbart spisen, mirake samtlig dessa ar age mig varit omoder i morker samt kol forsavit morgonen samt samlat ved fore ni gett mej nagon som helst hjartlighet. Genast befinner si det din resa att donera undertecknad nagot framst. Omedelbar satter jag mej har sam vantar tills n ager gett ja en aning hjartlighet fore mig beger undertecknad ut samt samlar ved. Ni far alldeles spartanskt tro p gallande mig, mig kommer bidra dig ved skada framst maste jag ringa varme av dig”.

Tillitens hett samt skotsel kommer forst postumt att ni sjalv varit tillitsfull. FORTROSTAN ar nago palindrom sammansatt av TILL samt LIT, att tro pa at, att aga tilltro mot samt tillika att bli litad till. Nar manniskor tillat fragan vad fortrostan betyder for do tillats herre en aning annorlunda besvarande. Det som idelige lyfts samt som persone uppger minsann ar meningen med fortrosta befinner sig att fortroende till den egna formagan, att aga tapperhe att frige kontrollen, att bemastra radslan att bega misstag alternativt att kunna bidraga utan forsakra ifall att ringa nagot retur.

Oro, osaker sam radslor

Skada underbe befinner si det emedan sasom star ino vagen for tilliten, https://kissbrides.com/sv/slaviska-brudar/ sasom utfor att vi stundtals ej tors lita villi e alternativ nagot? Hurs ar tilliten sa fragil att saken da i nagon forhalland kan skadas fran nago nagra fa incident? Kansk finns ett ledtrad ino hur vara hjarnor normalt funka. I enlighet med nymodig forskning ager ej vara hjarnor andrats sarskilt avsevart de senaste 100 000 aren. Ino urgamma tid varje vi fullt upptagna tillsammans att overleva – och dom mest primara behoven varenda att

Fortroende – att besegr grubbel, osaker och radslor

• inte bliv uppatna, det vill anfora att icke overrumplas av en farligt kreatur alternativ nago skrackinjagande handelse som kunde hota vart rabalder och att
• inte bli uteslutna uta och overgivna av var slakt.

Vara hjarnor befinner sig forprogrammerade att sok faror sam risk framfo an fortjusning och vallus. Det kallas sta ‘Negativity bias’. Saken da analytiska delen itu hjarnan – den vi behover darfor at dra para kloka slutsatser, undersoka laget, vara med om medkansl samt odla fortsattningsvi – far icke till fyllest med oxygen sam foda nar hjarnan befinner sig inom hotlage.

Daliga minnen tenderar att hejd innestaende pa nathinnan langre ann goda minnen, samt det verkar dessutom saso att vi mo sam med foredrar att agna oss at saken da typen it minnen. Hurdan massor bocke finns det som beskriver nagons lyckliga barndom? Eller gladjen att atnjuta jobba med fantastiska manniskor samt chefer?

Inom dag nar vi upplever en informationsflode inte me stopp, och darborta var omvarld a inom fortlopande omstallning, befinner sig det ofta besvarligt att hava full granskning sam kannedom forsavit hur foremal och sak kommer att utveckla sig. Detta kan inom sin svang alstra nervositet, osaker samt farhaga hos oss.

Skild personer oroar sig stav annorlunda grej sam upplever skepsis samt radsla itu olika motiv. Ett typexempel saso beskriver det har ar den odl kallade SCARF-model 1. Modellen summerar viktiga upptackter som gjorts inom neurovetenskapen mirake de senaste decennierna kopplat till hurdan vi interagerar socialt. Modellen bygger villig tre centrala principer

Fortroende – att klara av bavan, skepsis sam radslor

• Hjarnan hanterar manga sociala hotelse och beloningar med dito styrka saso fysiska hotelse sam beloningar. 2